Borgvattnet

Borgvattnet By

Borgvattnet ligger i Ragunda kommuns nordvästra delar, som är en del av ”Vildhussens Land”. Borgvattnet är mest känd för sin hemsökta prästgård och handlarlegenden Erik Brännholm!

  • 1750 bosatte sig de första nybyggarna i Borgvattnet (kring Borgsjön).
  • 1782 byggde Pål Person från Stugun Borgvattnets kyrka.
  • 1872 fick Borgvattnet sin första körväg (istället för klövjestigar).
  • 1873 blev Borgvattnet blev egen socken (med egen kommunalförvaltning och präst).
  • 1876 står Borgvattnets Prästgård färdig och in flyttar prästen Per Johan Strindberg. Ytterligare 7 präster bodde i Prästgården fram till 1927.
  • 1921 färdigställs den efterlängtade vägen till Ramsele.
  • 1927 ser prästen Nils Hedlund sin tvätt bli nedriven.
  • 1930 ser prästen Rudolf Tängdén en gråklädd dam.
  • 1941 ser Stiftssekreterare Inga Flodin tre gråtande damer.
  • 1945 välts Prästen Erik Lindgren ur sin berömda gungstol.
  • 1947 bekräftar Svenska kyrkan spökerierna;

Allt börjar med att en journalist hör talas om spökerier i Prästgården och får till en intervju med dåvarande prästen Erik Lindgren som obesvärat berättar om sina upplevelser. I samma veva avslöjar Biskop Bohlin kyrkans planer på en vetenskaplig undersökning av Prästgården pga dess ”spökerier”. Borgvattnet och ”Spökprästgården” fick nu en enorm publicitet och blev känt över hela världen. Tilläggas bör att alla präster var ovetandes om varandras upplevelser ända tills nyheten sipprade ut 1947.

  • 1948 byggs nya prästgården byggs mer centralt i byn (läs mer längre ner).
  • 1951-1957 drar krönikespelet ”Vestvattentjuven” tusentals människor. Erik Lindgren är regissör. Ynglingen Halvar Björk fick huvudrollen, vilket blev starten på hans skådespelarkarriär.
  • 1970 köper Erik Brännholm Borgvattnets gamla prästgård och gör om huset till hotell. Redan första sommaren kom över 5000 besökare.
  • 1984 återupptas ”Vestvattentjuven” som än en gång drar hejdlöst mycket publik (spelade även 1986, 1988, 1990, 1991, 1999 och 2005. De fyra första tillfällena spelade Halvar åter huvudrollen, och fungerade även som regissör.

Präster

Nedan hittar du präster som arbetat och bott i Prästgården genom åren;

  • 1876 Per Johan Strindberg utnämns till komminister 3 juli. Tillträdde i september samma år. Flyttade till Håsjö 1883.
  • 1883 Karl Johan Nordén tillträdde 1 maj 1884
  • 1889 K A Josefsson flyttade 1891.
  • 1892 Anders Holmer tillträdde 1 mars 1892, flyttade till Häggenås 1900.
  • 1900 Per Hedlund flyttade till Torpshammar 1909.
  • 1909 Otto Olsson
  • 1915 Nils Hamberg far till radio / TV kände Per Martin Hamberg. Flyttade 1916 för att bli kyrkoherde i Stugun.
  • 1916 Carl Viktor Strömgren flyttade till Luleå 1927. Carl var den präst som bodde längst tid i den gamla prästgården.
  • 1927 Nils Hedlund son till tidigare prästen Per Hedlund. Född och uppvuxen i prästgården.
  • 1930 Rudolf Tängdén Flyttade till Resele 1936.
  • 1936 Otto Lindgren Flyttade till Odensala 1941.
  • 1941 Bertil Tunström Flyttade 1943. Blev kontraktsprost i Matfors, Sundsvall.
  • 1943 Erik Abrahamsson Tjänstgjorde en kortare tid under året.
  • 1943 Lars Bygdén Flyttade till Ramsele 1945.
  • 1945 Erik Lindgren;

Prästen Erik Lindgren tillträdde sin komministertjänst i Borgvattnet den 1 september 1945.

Erik var förutom en duktig och mycket omtyckt präst även författare till dramat ”Vestvattentjuven” (ett av Jämtlands äldsta bygdespel).

Erik var Borgvattnet trogen under hela sitt yrkesverksamma liv, men flyttade till den nya prästgården nere i byn 1948. Erik var den sista prästen som bodde/arbetade i Borgvattnets gamla Prästgård.

Erik Lindgren

Prästgården

Sveriges mest kända spökhus

Borgvattnets gamla Prästgård i Jämtland stod klar 1876 och anses vara ett av världens och Sveriges mest hemsökta hus. TV4 (Det Okända) och Aftonbladet (Spökspecial) samt ”Ghost Hunters International” är bara några av alla tusentals gäster sedan 1947 då ”Spökprästgården” blev världskänd efter att både biskop och präster (oberoende av varandra) bekräftat spökerierna.

Här är en sammanfattning från några av de oförklarliga fenomenen som noterats av präster och gäster under åren;

  • 1927 såg prästen Nils Hedlund sin tvätt bli nedriven
  • 1930 såg prästen Rudolf Tängdén en gråklädd dam.
  • 1936 hör prästen Otto Lindgren dörrar öppnas/fotsteg
  • 1941 såg Inga Flodin tre gråtande damer
  • 1945 blev prästen Erik Lindgren vält ur gungstolen

Hur blev det så och vad har egentligen hänt i den gamla Prästbostaden?

Prästgården, eller ”kommunisterbostället Borgvattnet 3/64 mantal Borgsjö nr 2” stod klar för inflyttning år 1876. Detta var en tid då de flesta präster även bedrev jordbruk och det var därför vanligt att församlingarna erbjöd både hus och mark i närheten av kyrkan. I Borgvattnet fick de kompromissa en aning pga markbrist och och prästbostaden byggdes därför på ett gammalt torpställe, som ligger på höjden ungefär en kilometer från själva byn.

Tragedi i Prästgården

Totalt 4 st präster hann bo på gården innan Per Hedlund och hans fru Märta flyttade in i Prästgården år 1900. Per tjänstgjorde som präst i byn och familjen hade många barn vilket gjorde dem till en central del av bylivet.

1908 när paret väntar sitt elfte barn, händer dock det som aldrig får ske – prästfrun Märta dör i samband med förlossningen!

Efter dödsfallet togs hon till bårhuset, men maken Per hämtade hem hennes kropp och förvarade den i Prästgården under en längre tid tills byborna bokstavligen tvingade honom att begrava kroppen. Kort därefter flyttade Per från Borgvattnet, men innan flytten fullbordats sägs det att han grävde upp Märtas kropp och tog den med sig.

Märta sägs uppenbara sig i det ”Gula Rummet” (där hon dog), och om man skräpar ner kan hon säga ifrån. Hon brukar även gästa det Blå Rummet där övernattande gäster b.la. berättat att deras täcken dragits av dem under natten. Båda sängarna sägs också blivit upprivna och flyttade medan rummet stått tomt.

Mördat spädbarn

Andra makabra händelser rapporteras från prästgården. Det ryktas t.ex. att ett spädbarn ligger begravt intill huset. Detta sedan en ung (17-19 år) ogift piga blev gravid (under oklara omständigheter) i slutet av 1800-talet, vilket var helt oacceptabelt på den tiden. Att det dessutom var gårdens präst som var far till barnet gjorde det hela än mer förbjudet, så när det började synas att pigan var gravid låstes hon in till dess att hon fött barnet. Spädbarnet ska sedan ha mördats (oklart av vem) och begravts på husets norra kortsida.

Prästgården skakar

År 1970 gjordes ett försök att gräva efter nytt vatten på denna plats, men arbetet avbröts abrupt efter att hela huset börjat skaka så fort spaden sattes i marken. En kvinna som kände till historien om spädbarnet sprang ut och stoppade arbetarna, varpå huset genast slutade med sitt uppror.

Både pigan och barnet sägs fortfarande finnas kvar i prästgården vilket b.la. bekräftats av ägare och övernattade gäster som hört skrik och spädbarnsgråt samt barngestalter, framförallt i ”Rosa Rummet” på nedervåningen.

Spökerierna börjar

Efter att Per lämnat gården 1908 bodde ytterligare 3 st präster i huset innan Nils Hedlund flyttar in 1927. Nils var son till Märta och född / uppvuxen på gården. Det är från dessa år som de första notiserna om oförklarliga händelser påträffas.

Vid ett tillfälle då Nils var ensam i huset, fick han uppleva något märkligt. Han var i färd med att städa Expeditionen då han känner en närvaro och hör fotsteg. Efter en stund går han upp på övervåningen för att ta ned tvätten. Precis när han kommer upp får han se hur all tvätt rivs ner från tvättlinan – mitt framför ögonen på honom!

Många andra präster upplevde mystiska och oförklarliga saker men alla höll dessa historier för dem själva, detta skulle dock ändras 20 år senare.

Sveriges mest hemsökta hus

1945 flyttar Erik Lindgren in. Som nyinflyttad upplever han omgående oförklarliga saker, men det är först i slutet av 1947 som prästgården börjar omtalas som Sveriges mest hemsökta hus.

Under en sammankomst som Jämtlands läns hushållningssällskap höll den 1 december hörde nämligen en journalist från Länstidningen när en Borgvattensbo nämnde för sin bordsgranne att det spökade i prästgården.

Journalisten kontaktade dåvarande präst Erik Lindgren som ställde upp på intervju vilket gav minst sagt bra genomslag i pressen. När sedan biskop Bohlin avslöjade att han tänkt ”beordra en vetenskaplig undersökning av Prästgården efter flera års spökerier” blev Borgvattnet känt över hela världen!

Utdrag ur ÖP (Östersunds-Posten) 4/12 1947:

”Komminister Lindgren har under dagen varit oerhört jäktad av reporters från Stockholm, som dels kommit upp personligen, men framför allt ringt till den milda grad, att komminister Lindgren till slut såg sig nödsakad spärra sin telefon för ingående samtal. Ända från Köpenhamn kom det samtal, vilket visar huru stort intresset är för händelser av detta slag.

Aftonbladet och StockholmsTidningen publicerade b.la. stora reportage där Lindgren berättade om tassande fotsteg, ljus som tändes och släcktes av sig själv och osynliga skepnader som krockade med honom.

Ljud på övervåningen

Vad hade då Erik upplevt? Redan första natten, då Erik som nyinflyttad var ensam i huset, hör han ljud från övervåningen. Bland annat något som låter som om tunga föremål släpas över golvet. Erik blev aningen förvånad eftersom möblerna ej hade anlänt ännu – övervåningen var tom!

Utdrag ur ÖP (Östersunds-Posten) 4/12 1947:

”– Vad som verkligen skett här? De flesta märkliga händelser jag upplevt här går helt enkelt inte att berätta om! När det gäller att redogöra för dylika ting måste man komma med konkreta saker. Även sådana har jag upplevt här. Strax jag kom hit hörde jag en kväll, hur tunga. möbler eller lådor släpades omkring uppe i övre hallen – där det emellertid inte fanns vare sig möbler eller lådor och inte heller någon levande människa. Ändå hörde jag ljuden absolut tydligt. Vidare har jag hört steg däruppe, fast jag vet, att ingen människa varit där vid dessa tillfällen.”

Objuden gäst

Dagen efter prästen Erik Lindgren flyttat in händer det något igen. När Erik sitter på Expeditionen och arbetar hör han hur någon går ute på gården och sedan hur denne stampar av sig skorna på bron.

När Erik går för att öppna ytterdörren finns ingen där. Att det lät som om någon kom, men sedan ej syntes till, blev Erik med tiden så van vid att han började bortse från det. Många andra besökare kan vittna om dessa ljud.

Gungstolen

En kväll sitter Erik och läser i sin gungstol när den sakta börjar luta framåt så pass mycket att han var tvungen att kliva ur stolen för att inte falla omkull på golvet. Han sätter sig igen, samma sak upprepas, men denna gång kämpar han för att sitta kvar. Han kände då en kraft komma över sig bakifrån, som passerade igenom honom. Underbenen började darra våldsamt, och han förlorade kontrollen över fötterna för ett ögonblick, men snart kunde han kliva ur stolen av egen kraft.

Aftonbladet 4/12 1947:

”– Jag trodde först att jag omedvetet gungat för långt framåt och satte mig i stolen igen, men samma sak upprepades. Ett plötsligt ryck – och så låg jag på golvet igen.”

ÖP (Östersunds-Posten) 4/12 1947:

”Nuvarande komminister i Borgvattnet, Erik Lindgren, vitsordar ryktena om underligheter i prästgården. Det har hänt att ljuset plötsligt släckts för att kort därpå åter tändas. Tassande steg brukar höras i rummen, trots att dessa varit tomma. Komminister Lindgren själv har varit med om att bli ryckt bakåt eller framåt, när han suttit i en stol. Dessa ryck har varit så kraftiga att han fallit ur stolen.”

19 Januari 1963 syntes gungstolen i Hylands Hörna, där bland andra Sickan Karlsson och Simon Brehm provsatt den. Povel Ramel köpte därefter gungstolen som sedan köptes tillbaka till Prästgården 1981 där den fortfarande står kvar i stora salen på bottenvåningen.

Den berömda gungstolen

Grå dam i stora salen

Efter all publicitet kring Prästgården började andra präster och gäster som övernattat i huset att träda fram med sina berättelser. 1930 sitter prästen Rudolf Tängdén i stora salen och läser. Plötsligt ser han en grå dam uppenbara sig i ena hörnet av rummet. Hon går med långsamma steg mot honom för att sedan ändra riktning och gå in i Expeditionen. Han följer efter, men Expeditionen är då tom.

Kraftiga steg, Dörr & Musik

Otto Lindgren var präst i Borgvattnet 1936–1941. I slutet av 1930-talet sitter han och hans fru i matsalen när de hör ytterdörren öppnas och kraftiga steg gå mot köket. När de går dit för att se efter finns ingen där.

Musik utanför köket

Vid ett senare tillfälle hör frun samma sak igen, ytterdörren öppnas och stängs och steg hörs i riktning mot köket där hon sitter. Plötsligt hörs musik utanför dörren som leder in i köket. Hon går och öppnar, varpå musiken upphör. Hon hämtar nu sin man från övervåningen och när bägge två sitter i köket hörs åter igen musik bakom den stängda dörren.

Gråtande damer

1941 när stiftssekreterare Inga Flodin (som ej trodde på spöken) övernattar i prästgården under en tjänsteresa händer något märkligt. Under natten vaknar Inga (som vanligtvis sov drömlöst hela nätter genom) och känner sig iakttagen. Vid väggen mitt emot sängen, där en stol stått i det annars tomma rummet, ser hon nu i stället en soffa. När hon tittar närmare upptäcker hon 3 gestalter som stirrar förskräckt på henne.

Stiftssekreterare är enligt 1936 års domkapitelslag titeln för ett domkapitels högste juridiske ämbetsman. Chef för domkapitlets expedition och kansli och föredragande vid domkapitelssammanträdena. Stiftssekreteraren skulle vara tingsmeriterad jurist med lägst jur.kand.-examen.

Inga Flodin ser tre damer

Fru Flodin nyper sig själv i armen för konstatera att hon är vaken. När hon tänder lampan sitter de fortfarande kvar – tre stycken sorgsna kvinnor. Som en sista kontroll låter hon väckarklockan ringa så långt det bara går men hon ser dem fortfarande tydligt.  Hon lägger märke till färgerna på deras kläder. En av dem är svartklädd, en har en starkt lilafärgad klänning, och den tredje är gråklädd (precis som den kvinna prästen Rudolf Tängdén såg uppenbara sig på nedre våningen i stora salen år 1930).

Två av dem sitter med händerna i knät, medan kvinnan som sitter längst ut till vänster, håller på med en stickning. Damen klädd i grått ser mycket sorgsen ut och har röda ringar runt ögonen.

Inga kände sig aldrig rädd, mest intresserad och konfunderad över vad som pågick. Hon fortsatte titta på damerna en lång stund innan hon till slut somnade.

Prästen bekräftar

Dagen efter gick hon ner och talade med dåvarande präst Bertil Tunström. Under samtalet nämnde hon att rummet hon sovit i var väldigt fint inrett. Bertil svarade då att han velat flytta Expeditionen dit, men fått mothugg då det påstods spöka i rummet. Inga Flodin blev nu riktigt konfunderad, men hon nämnde aldrig nattens händelser för prästen.

Inga Flodin bekräftar

Långt senare under ett samtal med kyrkoherde Gunnar Löfwenmark berättade Inga om sin upplevelse och att hon känt till spökerierna i Borgvattnets Prästgård långt innan all publicitet. Därefter skrev hon ett brev och intygade sina upplevelser. Rummet kom därefter att kallas Gråterskornas Rum.

Brev från Inga Flodin

Rivmärken på ryggen

Mer nutida händelser som uppmärksammats (och dessutom fångats på video) är framförallt de rivmärken som en av medlemmarna i LaxTon Ghost Sweden fick under sin utredning av huset. Läs mer / Se video

Nya Prästgården

Den gamla prästgården (Spökprästgården) hade varit i bruk under mer än 90 år och var i stort behov av renovering. Dessutom hade församlingens präster under lång tid besvärats av oförklarliga händelser, varför den ansågs olämplig att bo i. 1943 beslutades därför att församlingen skulle bygga en ny prästbostad nere i byn.

Det var byggmästaren Henning Persson från Stugun som uppförde den nya prästgården under åren 1947-1948. Timmer avverkades i kyrkans egna skogar och sågades i bysågen vid Skallsjöbäckens inlopp i Borgsjön.

Hösten 1948 stod den nya prästgården färdig och dåvarande präst Erik Lindgren flyttar in med sin mor Brita och hunden Scheik. Otto och Axelina Färnlöf köper den gamla prästgården och flyttar in. Axelina var uppvuxen nära prästgården, då hennes far Johan Olof Westerberg var arrendator och hade boställe på gården.

Erik bodde kvar i nya prästgården fram till sin pensionering år 1973.

1 april 1974 tog komminister Margareta Blomqvist huset i besittning. Hon stannade till våren 1976, då hon efterträddes av Staffan Öberg, som var kvar till våren 1980.

1981 var det Tore Forslunds tur att tillträda som präst i Borgvattnet, men han tjänstgöring blev kortvarig. Redan i oktober samma år lämnade han tjänsten, som sedan var obesatt under ett år.

I Oktober 1982 tillträdde den siste komministern i Borgvattnets församlings historia. Det var den blinda prästen Siv Rehnberg. Men även hon stannade en kort tid. I maj 1983 lämnade hon sin tjänst. Efter det har Borgvattnet inte haft någon egen präst, utan prästen i Stugun har varit ansvarig för församlingsarbetet.

Den nya prästgården byggdes senare om till äldreboendet Borggården 95-96.

Idag är det en person bofast i huset och företag hyr lokaler i fastigheten.

Jan Henning ”Moltas” Erikson (1932-1988)
Jämtlands president (1983–1988)

Besök Borgvattnet

Det Okända (TV4), Spökspecial (Aftonbladet) och Ghost Hunters International (NBC) är några av hundratusentals besökare sedan Prästgården blev hotell 1970.

Sommarcafé: 22 Juni – 18 Aug

Övernattning: From 1 Maj 2019

SE LEDIGA RUM