Sveriges Mest Hemsökta Hus

Sveriges mest hemsökta hus – så löd rubrikerna 1947 i samband med att präster vittnat om konstiga fenomen och biskop Bohlin erkänt planer på en vetenskaplig undersökning av Borgvattnets gamla prästgård pga dess “spökerier”. Läs allt om hur Borgvattnets Prästgård blev känt som Sveriges mest hemsökta hus.

OBS! Vi djupdyker just nu i alla rykten och historier kring Prästgården i ett försök att verifiera så mycket det bara går. Information på denna sida kan därför komma att ändras. Senaste ändringen gjordes 29/9 2020. Har du information som kan hjälpa oss? Dela gärna med dig via ett mail till info@borgvattnet.eu

Sverige mest hemsökta hus
Borgvattnets Prästgård – känt som Sverige mest Hemsökta Hus

Innehåll

De första händelserna
Sveriges mest Hemsökta Hus
Släpande ljud på övre plan
Ryck i gungstolen
Grå Dam i Stora Salen
Närvaro i Expeditionen
Gråtande damer
Skepnad i Gula rummet
Sängar flyttas i Blå rummet
Spädbarnsgråt i Rosa rummet

De första händelserna

  • 1927 såg prästen Nils Hedlund sin tvätt slitas av torklinan (Nils var son till prästfrun Märta som dog i huset 1908)
  • 1930 såg präst Rudolf Tängdén en grå dam i Stora Salen.
  • 1936 hörde prästen Otto Lindgren fotsteg och dörrar som öppnas.
  • 1941 såg stiftsekreteraren Inga Flodin tre gråtande damer.
  • 1945 blev prästen Erik Lindgren urkastad ur gungstolen i Stora Salen.

Prästerna och resten av Svenska Kyrkan talade tyst om dessa “spökerier” inför allmänheten, men 1947 förändras allt.


Sveriges mest Hemsökta Hus

Borgvattnet Prästgård är känt som ett av världens och Sveriges mest hemsökta hus. Hur gick det till?

Under en sammankomst som Jämtlands läns hushållningssällskap höll den 1 december 1947 hörde en journalist från Länstidningen att det skulle spöka i prästgården. Journalisten kontaktade dåvarande prästen Erik Lindgren som ställde upp på en intervju där han berättade om vad han och andra präster upplevt i Borgvattnets prästgård.

Att en präst talade öppet om “spöken” 1947 gjorde att många höjde på ögonbrynen. Detta var en tid då människor som öppet trodde på spöken ansågs “udda”. Andar och själar var ett mer vanligt förekommande ord.

Under intervjun nämnde Erik att kyrkan hade planer på en undersökning av huset. När biskop Bohlin senare bekräftade att han tänkt ”beordra en vetenskaplig undersökning av Prästgården efter flera års spökerier” blev “Spökprästgården” genast känd för allmänheten som ett av Sveriges mest hemsökta hus.

Sveriges mest hemsökta hus
Länstidningen Östersund 1947

Utdrag ur ÖP (Östersunds-Posten) 4/12 1947:

”Komminister Lindgren har under dagen varit oerhört jäktad av reporters från Stockholm, som dels kommit upp personligen, men framför allt ringt till den milda grad, att komminister Lindgren till slut såg sig nödsakad spärra sin telefon för ingående samtal. Ända från Köpenhamn kom det samtal, vilket visar huru stort intresset är för händelser av detta slag.

Aftonbladet och StockholmsTidningen publicerade b.la. stora reportage där Lindgren vittnade om fotsteg, ljus som tändes och släcktes av sig själv och osynliga skepnader som “krockade” med honom.


Släpande ljud

Som nyinflyttad och ensam i huset, hörde Erik ljud från övervåningen. Bland annat något som lät som om tunga föremål släpades över golvet. Erik blev aningen förvånad eftersom möblerna ej hade anlänt ännu – övervåningen var tom!

”– Strax jag kom hit hörde jag en kväll, hur tunga möbler eller lådor släpades omkring uppe i övre hallen – där det emellertid inte fanns vare sig möbler eller lådor och inte heller någon levande människa. Ändå hörde jag ljuden absolut tydligt. Vidare har jag hört steg däruppe, fast jag vet, att ingen människa varit där vid dessa tillfällen.”

Utdrag ur ÖP (Östersunds-Posten) 4/12 1947

Osynliga Gäster

Dagen efter händer det något igen. När Erik sitter och arbetar i Expeditionen hör han fotsteg ute på gården och sedan ljudet av någon som stampar av sig skorna på bron. När Erik gick för att öppna ytterdörren fanns ingen där. Att det lät som om någon kom, men sedan ej syntes till, blev Erik med tiden så van vid att han började bortse från det. Många andra besökare har vittnat om dessa ljud.

Oroligast var det i husets västra del, där Expeditionen låg. Vid flera tillfällen då Erik satt ensam och arbetade hade han en bestämd känsla av att inte vara ensam, och att någon iakttog honom. Ibland kunde han känna någon sitta bredvid sig, vilket skapade en stämning som gjorde det svårt att arbeta. Det kunde till och med inträffa att han kolliderade med denna “någon” när han gick omkring i Expeditionen. Allt emellanåt var Lindgren tvungen att flytta över till Rosa Rummet, eftersom han ej fick arbetsro.

Prästjournal

Erik förde journal över samtliga upplevelser i Borgvattnets Prästgård och antecknade mycket detaljrikt. Så småningom blev dessa spökerier ett naturligt inslag i hans vardag, och han fann till slut ingen anledning att skriva ned vad han upplevde. Det hände ändå ibland att han besvärades av spökerierna.


Ryck i Gungstolen

En kväll när Erik satt och läste en bok rycktes den gungstol han satt i framåt så mycket att han föll ner på golvet.

Han satte sig igen, samma sak upprepas, men denna gång kämpade han för att sitta kvar. Han känner då en kraft komma över sig bakifrån, som passerade igenom honom. Underbenen började darra våldsamt och han förlorade kontrollen och låg på golvet igen.

”– Jag trodde först att jag omedvetet gungat för långt framåt och satte mig i stolen igen, men samma sak upprepades. Ett plötsligt ryck – och så låg jag på golvet igen.”

ÖP (Östersunds-Posten) 4/12 1947
Sveriges mest hemsökta hus - Gungstol
Den berömda gungstolen

Hylands Hörna

19 Januari 1963 började gungstolen synas i SVT’s enormt populära underhållningsprogram “Hylands Hörna”, där bland andra Sickan Karlsson och Simon Brehm provsatt.

Povel Ramel köpte därefter gungstolen. 1981 köptes gungstolen tillbaka till Prästgården 1981.

Sveriges mest hemsökta hus - Hylands Hörna Gungstol Borgvattnet
Gungstolen i “Hylands Hörna” (SVT) 1963

Grå Dam i Stora Salen

Stora Salen

Efter all publicitet började andra präster och gäster som övernattat i huset att träda fram med sina berättelser.

1930 sitter prästen Rudolf Tängdén i stora salen (rakt fram från entrén på nedre plan) och läser. Plötsligt ser han en gråklädd dam uppenbara sig i ena hörnet av rummet. Hon går med långsamma steg mot honom för att sedan ändra riktning och gå in i Expeditionen. Han följer efter, men rummet är då tomt.

Kraftiga steg och musik

Entre Nedre Plan
Trapp / Entré

Otto Lindgren var präst i Borgvattnet 1936–1941. När han och frun satt i matsalen hörde de ytterdörren öppnas och kraftiga steg in mot köket. När de gick dit för att se efter vem som kom på besök så fanns ingen där.

Vid ett senare tillfälle hörde frun samma sak igen, ytterdörren öppnas och stängs och steg hörs i riktning mot köket där hon sitter. Plötsligt hörs musik utanför dörren som leder in i köket. Hon gick och öppnade, varpå musiken upphörde. Hon hämtade Otto från övervåningen och när båda två satt i köket hördes åter igen musik bakom den stängda dörren.


Närvaro i Expeditionen

Expeditionen Borgvattnet Prästgård
Expeditionen

Expeditionen fungerade som kontor åt de präster som tjänstgjorde i Prästgården. 1927 hörde prästen Nils Hedlund steg och kände tydligt “någons” närvaro när han städade rummet. 

1930 såg prästen Rudolf Tängdén en gråklädd dam passera honom och in i Expeditionen. Rudolf följde efter men rummet var då tomt.

På senare tid vittnar gäster om en lång mörk manlig skepnad med hatt som går mellan Matsalen och Expeditionen. Många känner närvaro och hör fotsteg.


Gråtande Damer

Gråterskornas Rum Borgvattnet Prästgård
Gråterskornas Rum

1941 övernattar Stiftsekreterare (domkapitels högste juridiske ämbetsman, tingsmeriterad jurist) Inga Flodin i det rum som numera kallas Gråterskornas Rum under en tjänsteresa.

Mitt i natten vaknar hon och känner sig iakttagen. Hon ser då tre gestalter som sitter i en soffa och stirrar på henne. När hon tänder lampan sitter de kvar – tre sorgsna damer.

Fru Flodin nyper sig själv i armen för konstatera att hon är vaken. När hon tänder lampan sitter de fortfarande kvar – tre sorgsna kvinnor. Som en sista kontroll låter hon väckarklockan ringa så långt det bara går men hon ser dem fortfarande tydligt. 

Hon lägger märke till färgerna på deras kläder. En av dem är svartklädd, en har en starkt lilafärgad klänning, och den tredje är gråklädd (som den kvinna prästen Rudolf Tängdén såg i stora salen 11 år tidigare, 1930). Två av dem sitter med händerna i knät, medan kvinnan som sitter längst ut till vänster, håller på med en stickning. Damen klädd i grått ser mycket sorgsen ut och har röda ringar runt ögonen. Inga kände sig aldrig rädd, mest intresserad och konfunderad över vad som pågick. Hon fortsatte titta på damerna en lång stund innan hon till slut somnade.

Prästen bekräftar

Dagen efter gick hon ner och talade med dåvarande präst Bertil Tunström. Under samtalet nämnde hon att rummet hon sovit i var väldigt fint inrett. Bertil svarade då att han velat flytta Expeditionen dit, men fått mothugg av andra präster då det påstods spöka i rummet. Inga Flodin blev nu riktigt konfunderad, men hon nämnde aldrig nattens händelser för prästen.

Inga Flodin’s Brev

Långt senare under ett samtal med kyrkoherde Gunnar Löfwenmark berättade Inga om sin upplevelse och att hon känt till spökerierna i Borgvattnets Prästgård långt innan all publicitet. Därefter skrev hon ett brev och intygade sina upplevelser. Rummet kom att kallas Gråterskornas Rum.

Inga Flodin’s brev till Erik.

Skepnad i Gula Rummet

Gula Rummet Borgvattnet Prästgård
Gula Rummet

11 April 1908 dog prästfrun Märta (34 år) i Gula rummet i sviter av barnafödsel. Sorgen var självklart stor efter en ung älskad hustru. Maken och prästen Per lämnades kvar med 8 st barn i åldrarna 14 år till nyfödd. Då marken ännu var för hård kunde inte kroppen begravas utan förvarades därför i huset. Kanske lite för länge, Per förmådde sig helt enkelt inte att skiljas från sin älskade.

Parets andra son, Nils, kom även han att bli präst och var den första att dokumentera oförklarliga fenomen i huset. Exempelvis hur all tvätt revs ner från tvättlinan. Gäster har vittnat om skuggor och skepnader, blivit dragna i kläderna samt sett konturer av någon som suttit på sängarna. Många tror att det är Märta som ligger bakom aktiviteten.


Sängar flyttas i Blå Rummet

Blå Rummet Borgvattnet Prästgård
Blå Rummet

Någon stökar till och för oljud i Blå Rummet. Övernattande gäster har vittnat om ljud av tunga föremål som släpats över golvet och fått täcken avdragna under natten. Sängarna i rummet har även blivit flyttade medan rummet stått tomt.

Vid flera olika tillfällen har även en liten pojke setts i Blå Rummet och barngråt har hörts. Många upplever en sorgsen förnimmelse av något tragiskt som hänt.


Spädbarnsgråt i Rosa Rummet

Rosa Rummet Borgvattnet Prästgård
Rosa Rummet

I slutet av 1800-talet blev en ung ogift piga gravid, vilket var oacceptabelt på den tiden. Att det påstods vara gårdens präst som var far till barnet gjorde det hela än mer förbjudet. När graviditeten började synas ska pigan ha låsts in till dess att barnet var fött. Spädbarnet ska sedan ha dödats och begravts på husets norra kortsida, utanför Rosa Rummet

Både pigan och barnet sägs fortfarande vara kvar i prästgården, vilket bland annat bekräftats av gamla ägare och övernattande gäster som hört skrik, spädbarnsgråt samt sett barngestalter.

OBS! Vi djupdyker just nu i alla rykten och historier kring Prästgården i ett försök att verifiera så mycket det bara går. Information på denna sida kan därför komma att ändras. Senaste ändringen gjordes 29/9 2020. Har du information som kan hjälpa oss? Dela gärna med dig via ett mail till info@borgvattnet.eu